Hopp til innhold

Overnatter ved Iešjohka

Programmet for kronprinsparets besøk i Finnmark er nå lagt ut.

Kronprinsparet
Foto: Åserud, Lise / SCANPIX

Kronprinsparets Finnmarksbesøk starter i Kautokeino på torsdag. Overnattingen skjer på Jergul Asttu.

LES OGSÅ: Dette skjer på nasjonaldagen

Se kart nederst i artikkelen.

Samenes nasjonaldag feirer kronprinsparet i Karasjok. Der skal de blant annet besøke Sametinget, delta på et utearrangement ved Karasjok skole og i gudstjenesten i Karasjok kirke.

Her er hele programmet:

Torsdag 5. Februar

08.30 Kronprinsparet blir tatt imot av ordfører Klemet E. Hætta utenfor Thon Hotell Kautokeino.
Kulturelt innslag v/barn fra kommunen
Tale v/HKH Kronprins Haakon Magnus

08.50 ”De sirkumpolare reindriftsfolkenes 20 års erfaringer med nordområdesamarbeidet. Kautokeino som del av den sirkumpolare reindriftsverden”. Foredrag i lavvo (utenfor hotellet) v/ Anders Oskal, direktør for International Centre for Reindeer Husbandry.
Kulturelt innslag v/ skoleelever

09.30 Avreise faglig tur til siida ved Badasjohka. Stopp med faglige orienteringer underveis.


11.30 Ankomst Ardni-siida, lavvu leir og reinflokk. Kronprinsparet blir tatt imot og ønsket velkommen av Karen Anna Logje Gaup.

Besøk til reinflokken
Tradisjonelle samiske uteaktiviteter i regi av Samisk videregående og reindriftsskole, herunder kjøring med rein
Lunsj i lavvu – tradisjonell samisk mat

16.10 Avreise fra Thon hotell. Kronprinsparet reiser videre til Karasjok kommune og Jergul fjellstue for overnatting


Fredag 6. Februar

10.00 Kronprinsparet besøker Sametinget.
Velkommen v/sametingspresident, plenumsleder og direktør.
Samefolkets sang. Forsanger er Koret Skádjil.
Orientering
Omvisning
Lunsj
12.25 De samiske samlinger. Omvisning.

14.30 Utearrangement Karasjok skole i anledning Samefolkets dag.
Aktiviteter på skoleplassen
Ordfører ønsker velkommen, kulturelt innslag v/skolebarn, HKH Kronprinsesse Mette Marit vil holde en kort tale, sang Sami Soga Lavvla.

15.45 Gudstjeneste Karasjok Kirke.

16.30 Besøket avsluttes etter gudstjenesten og Kronprinsparet forlater Karasjok.

Innholdet som skulle vises her støttes dessverre ikke lenger.

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.