Hopp til innhold

Finsk gruveselskap siktet for miljøkriminalitet

Fire i toppledelsen til det finske gruveselskapet Talvivaara Mining Company PLC er siktet for grove miljøødeleggelser.

Talvivaara

Talvivaara tiltalt for miljøkriminalitet. Bildet er fra gruveselskapets bioleaching-dammer, der metallene utvinnes.

Foto: Talvivaara

Mandag tok påtalemyndigheten i Østre Finland ut tiltale mot gruveselskapet. Forholdene de fire er siktet for, strekker seg fra 2007 - 2013, og gjelder fra tidspunktet selskapet søkte om utslippstillatelse til avfallsdammene sprakk for andre gang våren 2013. Dette melder den finske avisen Hufvudstadsbladet.

Vil bryte uran

Gruva ligger i Sotkamo i Øst-Finland, og startet produksjonen av nikkel i 2008. Siden 2010 har gruveselskapet annonsert at de også ønsker å produsere uranen som også ligger i området.

I følge YLE er de fire i toppledelsen er siktet for forsømmelse av bygget, for bruken og designet av landdeponiene, samt for overskridelse av vilkårene i utslippstillatelsen. Siktelsen omfatter ikke at Talvivaara i sin utslippssøknad unnlot å nevne at de også hadde planer om å utvinne uran.

Avviser alle anklager

Den mest omfattende lekkasjen fra Talvivaaras landdeponi, skjedde høsten 2012. Da røk gipsplatene i et selskapets avfallsbasseng for første gang.
Store mengder giftige tungmetaller, blant dem uran, lakk ut i miljøet.

I en børsmelding avviser Talvivaara alle anklager om miljøkriminalitet, og sier at de ser frem til å legge fram sitt syn på saken. Blant de største eierne av gruva, er den finske stat.

På konkursens rand

Tidspunktet for når rettsaken skal opp i Kajanalands tingrett, er ennå ikke kjent. Talvivaara står i dag på konkursens rand. Parallelt med at gruveselskapet trekkes for retten for anklagene om miljøødeleggelser, skal Esbo tingrett avgjøre om selskapet får sanert sin gjeld, slik at de unngår konkurs.

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.