Hopp til innhold

Norrbotten vil ikke ha gruve

Länsstyrelsen i Norrbotten sier nei til Kallak-gruven – aksjonist feller gledestårer.

Svensk politi fjerner demonstranter i Kallak.

Både samer og naturforkjempere har vært sterkt i mot en gruve i Kallak utenfor Jokkmokk i Nord-Sverige. I fjor bærte politiet bort demonstrantene. Nå sier Länsstyrelsen i Norrbotten nei til gruven.

Foto: Henrik Blind

– Tårarna rinner av glädje då länsstyrelsen återigen har avslagit företagets bearbetningskoncession, skrev Henrik Blind på sin Instagramkonto i går kveld.

For da besluttet den provinsielle regjeringen i Norrbotten, Länsstyrelsen i Norrbotten, å fraråde gruvekonsesjon i Kallak.

– Skjer dette virkelig i Kallak

Blind dokumenterte med kameraet sitt da politiet fjernet demonstrantene i Kallak. Hans reaksjon den gang var:

– Da jeg så politiet bære avgårde demonstrantene, stoppet jeg opp og tenkte; skjer dette virkelig i Kallak? En av de fredeligste stedene jeg vet om.

Henrik Blind på et vann i Sverige

Henrik Blind felte gledestårer i går kveld da han fikk vite at den provinsielle regjeringen i Norrbotten sa nei til Kallak-gruveprosjektet.

Foto: Åsa Lindstrand


Gruveplanene i Kallak, utenfor Jokkmokk i Nord-Sverige, skapte store reaksjoner blant de samiske ungdommene som har tilknytning til området. På gruveselskapet Jokkmokk Iron Mine sin vei til prøveboringsfeltet satte de opp sperringer og tårn.

Svensk politi dro til de fredelige demonstrantenes leir, bærte bort demonstranter og rev ned tårnet de hadde bygget.

Den sårbare naturen og hensynet til reindrifta var avgjørende

Ifølge avisa Norrländska Socialdemokraten (NSD) skriver länsstyrelsen følgende i sin begrunnelse til hvorfor de har besluttet å si nei til det omstridte gruveprosjektet.

«Utifrån det underlag som presenterats anser Länsstyrelsen inte att Bergsstaten ska bevilja bolaget bearbetningskoncession för området Kallak nr. 1 i Jokkmokks kommun

Sårbarheten til grunnen og vannet i området, samt at store mengder malm var planlagt fraktet gjennom et reinbeiteområde, vektlegges tungt av länsstyrelsen. De mener man må være svært forsiktig med å forandre på dagens anvendelse av grunnen.

Bergsstaten er en enhet innen Sveriges geologiske undersøkning (SGU), og behandler gruvekonsesjonssøknader i Sverige.

I november i fjor kom länsstyrelsen også med bemerkninger til Bergsstaten. De mente miljøkonsekvensbeskrivelsen hadde brister.

Sameforkjemperen tror ikke siste ord er sagt i saken

– At länsstyrelsen velger å igjen avvise Jokkmokk Iron Mines søknad om utnyttingstillatelse er en utrolig viktig delseier for oss, sier Henrik Blind til NRK.

Sette ned sin guard gjør sameforkjemperen likevel ikke.

– Men fortsatt er ikke siste ordet sagt, siden vi må vente på Bergsstatens beslutning, som kan gå i strid med länsstyrelsens mening, eller at selskapet ber om å få endre søknaden sin en gang til.

Prøveboring etter malm i Kallak

I fjor prøveboret det britiskeide Jokkmokk Iron Mines etter malm i Kallak. Det ble hentet ut 200 tonn malm.

Korte nyheter

  • Gielddat bissehit bieggafápmohuksemiid

    Ruoŧa gielddaid veto-riekti bieggafápmoásahemiide lea bissehan 72 proseantta prošeavttain maŋemuš njeallje jagi, čállá SVT Västernorrland.

    Sivvan dasa lea go eai gávdno njuolggadusat mat gusket buhtadusaide gielddaide mat dohkkehit bieggafápmohuksemiid.

    Jagi áigi álggahuvvui guorahallan man ulbmil lea gávdnat evttohusaid buhtadussan gielddaide, muhto dán rádjái ii lea mihkkege dáhpáhuvvan.

    Dál SCA, Eurohpa stuorimus priváhta vuovdeeaiggát, ávžžuha ráđđehusa bargagoahtit áššiin ja gávdnat buori čovdosa.

    – Mii sávvat ahte stáhta váldá iežas ovddasvástádusa, dat livčče buorre juohke oktii. Dálá dilli dagaha dušše dárbbašmeahttun balu servvodagas. Livčče álkidan olu jus mis livčče čielga njuolggadusat maid čuovvut, lohká SCA bieggafápmohoavda Martin Ingels.

    Vindturbiner i skog i Sverige
    Foto: Skjermdump
  • Heaitá klinihkkahoavdan ja álgá sámi áššiiguin bargat

    Rita Jørgensen heaitá klinihkkahoavdan Girkonjárgga buohcceviesus ja bargagoahtá sámi buhcciid fálaldagaiguin ja sámi áššiiguin. Nu čállá Finnmárkkubuohcceviessu preassadieđáhusas.

    Jørgensen álgá sámi áššiid spesiálaráđđeaddin direktevrii, ja galgá leat fitnodaga strategalaš resursan dán barggus. Son galgá maid leat Finnmárkkubuohcceviesu váldogulahallanolmmoš Sámedikkiin ja bargat čuovvolemiin ja rievdademiiguin vai Duohtavuođa- ja soabahankommišuvnna rávvagat váldojuvvojit vuhtii.

    – Finnmárkkubuohccevissui lea mávssolaš ja lunddolaš ahte mii leat njunnošis rikkas sámi buhcciid fálaldagaid dáfus, dadjá Jørgensen.

    Jørgensen lea bargan klinihkkahoavdan 2012 rájes, ja oktiibuot 31 jagi jođiheaddjin Girkonjárgga buohcceviesus. Son barggai maiddái konstituerejuvvon klinihkkahoavdan Sámi Klinihkas ovtta áigodaga.

    Profilbilde av Rita Jørgensen som begynner som spesialrådgiver i samiske spørsmål i Finnmarkssykehuset.
    Foto: Finnmarkssykehuset
  • Suodjalus guođđán ruskalána álbmotmeahccái: – Hui fasti oaidnit

    Jođidettiin ealuin davás lei Johan Mathis Kemi bohccuid vuodjimin vuomis go gávnnai ruskkalána Rávttošvuomi álbmotmeahcis, Rávttošjár-guotkkus.

    Altaposten muitalii áššis vuosttažin.

    – Dáid gal in livčče goasttadan mielde obanassiige. Mus ledje guokte reaga maŋis, muhto dáid in livčče gal goastadan mielde. Dat lei nu olu, dadjá Kemi NRK:i.

    Kemi oaččui veahki Stig Arvid Kristensenis, gii lei oaggunmátkkis dien guovllus.

    Čearganis ledje earret eará borramušbázahusat ja bruvsa- ja vuollaburkkit. Sihke olles ja guoros diŋggat, muitala Kemi, ja bensinlihtit vaikko man galle.

    – Ii han dat lean dušše okta, iige dušše guokte. Mii gaikkuimet logenáre. Eat mii nagodan visot gaikut dán ruovdecugŋos. Mii gal attiimet vuollái.

    Suodjalusa operatiiva váldoguovddáža korporála, Johnny Karlsen, duođašta NRK:i ahte ruskkat leat báhcán Nato-soahteahárjehusas, Nordic Responses. Hárjehus nogai badjelaš mánu dás ovdal. Karlsen mieđiha ahte rutiinnat eai leat doaibman.

    – Deháleamos lea ahte mii čorget min iežamet maŋis, ja nu johtilit go vejolaš, dadjá Karlsen.