Hopp til innhold

Nesten 180.000 rein

Reintallet har økt og holdt seg på et høyt nivå i hele Finnmark. Samtidig har gjennomsnittsvekten gått ned.

Innholdet som skulle vises her støttes dessverre ikke lenger.

I tabellen nedenfor vises utviklingen i reintallet i Øst- og Vest-Finnmark. Det siste offisielle tallet er fra 1. april 2010.

I 2002 vedtok Reindriftsstyret øvre grense for reintallet i Øst-Finnmark til 74.200. Pr. 1. april 2010 var det 8.124 rein for mye i forhold til fastsatt tall.

Den øvre grensen for Vest-Finnmark ble satt til 64.300 rein. Pr. 1. april 2010 var det 31.615 rein mer enn fastsatt.

Reintall - Finnmark

Område

1997/98

1998/99

1999/00

2002/03

2007/08

2008/09

1.4.2010

Øst-Finnmark

52.250

52.084

48.050

63.389

88.820

84.972

82.324

Vest-Finnmark

77.950

75.906

65.500

84.214

98.010

93.603

95.915

 

130.200

127.990

113.500

147.603

186.830

178.575

178.239

Kilde: Ressursregnskapet for reindriftsnæringen

Vektene har gått ned

Reindriftsmyndighetene bruker slaktevektene på miessi (årskalv), varit (halvannet år gammel hannrein) og áldu/rotnu (simle/simle som ikke har fått kalv) som indikatorer på bærekraftig reindrift.

Både næringen og myndighetene er enige om at slaktevekten på miessi skal ligge mellom 17 og 19 kg. Varit bør veie mellom 25 og 27 kg. Áldu/rotnu bør veie mellom 27 og 29 kg.

Vektutviklingen på rein i Finnmark

Område

Reintype

1998/99

2002/03

2007/08

2008/09

Øst-Finnmark

Varit

27.1

32.0

28.1

27.1

 

Aldu/rotnu

28.3

30.4

29.0

28.4

 

Miessi

17.1

21.1

19.2

17.4

 

 

 

 

 

 

Vest-Finnmark

Varit

22.6

28.4

25.3

23.9

 

Aldu/rotnu

25.5

29.8

26.6

26.2

 

Miessi

15.4

20.4

17.2

16.4

Kilde: Ressursregnskapet for reindriftsnæringen

Her er hele ressursregnskapet

Korte nyheter

  • Liet International lágiduvvo skábmamánus

    Eurohpá unnitgielaid lávlongilvvut Liet International lágiduvvojit Bastias Korsikas skábmamánu 22. beaivve. Dan dieđiha Liet International lágideaddji, Tjallien Kalsbeek, NRK Sápmái.

    Sámi Grand Prix lea máŋga jagi leamaš lávlongilvvuid ovttasbargoguoibmi, muhto leat geassádan ovttasbarggus go oaivvildit oassálastima addit unnán ruovttoluotta sámi artisttaide.

    Skábmamánu gilvvut leat 14. Liet International. Sámi artisttat leat viđa geardde vuoitán gilvvuid, mat lágiduvvojit juohke nuppi jagi.

    Ingá-Máret Gaup-Juuso lei Sámi ovddasteaddji lávlagiin «Dovdameahttomii» jagi 2022 Liet International gilvvuin.

    Dalle vuittii korsikalaš artista Doria (govas) lávlagiin “ROMA”.

    Doria Ousset
    Foto: Patricio Soto / Liet International
  • Dáhtošii dutkat manne mánát rittus masse eadnegielas

    Les på norsk.

    Dán vahko lea Stuorradikkis Duohtavuođa- ja soabahankommišuvnna raportta gulaskuddan.

    77 jagi boares Jarl Hellesvik mielas leat maŋŋá soađi skuvlainternáhtat ožžon stuorra oasi sivas go sápmelaččat ja kvenat dáruiduhtto.

    Hellesvik, gii ieš orui internáhtas jagiid bajásšaddamis, mielas berre

    Hellesvik lea orron eanaš mánnávuođajagiid internáhtas, ja su mielas livčče berren eambbo dutkat manin mánát rittus masse sin eadnegiela, sámegiela, go mánát siseatnamis eai massán gielas.

  • Dutket kvenaid ja norggasuopmelaččaid

    Les på norsk.

    UiT dutkit dutkagohtet nuorra kvenaid ja norggasuopmelaččaid dearvvašvuođa. Dutkit leat čoaggigoahtán dieđuid ođđa dutkanprošektii.

    Dan muitala prošeavtta dutki ja poastadoavttir, Soile Hämäläinen.

    Prošeavtta ulbmilin lea ásahit bijuid mat loktejit skuvlla- ja dearvvašvuođabargiid máhttu, nu ahte buorebut sáhttet vuostáiváldet nuorra kvenaid ja norggasápmelaččaid.