Hopp til innhold

– Påkjørt rein stjålet

Reineier Anders Eivind Eira i Kautokeino fikk beskjed om påkjørsel. Men så forsvant den hvite simla.

Rein

Det meldes om mye rein på veiene i Indre Finnmark.

Foto: Lise Åserud/Scanpix

Å kjøre bil i Indre Finnmark kan være en hasardiøs opplevelse. Reineierne får stadig beskjed om at deres dyr har fått uønskede møter med pansre.

Vanligvis er det reineierne som håndterer kadaveret. Men det var ikke tilfellet utenfor grenda Áidejavri i Kautokeino kommune nylig.

Reineier Anders Eivind Eira fikk beskjed om at en rein var påkjørt.

– Jeg hadde ikke tid akkurat da til å kjøre og se, forteller Eira til NRK Sámi Radio.

Bortført

Dermed dro hans onkel til åstedet, og observerte at det faktisk var Anders Eivind Eiras rein som hadde vært på feil sted til feil tid.

Faren til Eira ble oppringt, og la avsted for å fjerne det døde dyret på kvelden.

Men da faren ankom åstedet, var det bare bildeler igjen.

– Spor kunne tyde på at reinen var blitt dratt fra veigrøfta til veien, forklarer Eira.

Heldigvis for Eira, var reinpolitiet kontaktet før kadaveret forduftet. Dermed får han erstatning for tapet.

Skaller og skinn

– Det er en ganske spesiell hendelse. Jeg har ikke opplevd eller hørt om dette noen gang før, sier Eira.

– Hvem tror du bryr seg om en påkjørt rein?

– Det vet jeg ikke. Det er mulig at det har noe med å gjøre at det var en fin, hvit simle, og at noen ville bruke den til å lage skaller og skinn.

Reinpolitiet opplyser at denne hendelsen må høre til sjeldenhetene.

– Selv om det påkjøres mange hundre rein i året, har det bare skjedd én gang tidligere at døde rein blir stjålet, sier Per Valved, sjef i Reinpolitiet.

Korte nyheter

  • Sámemusea Siida evttohassan Jagi eurohpalaš musean

    Sámemusea Siida lea finálaevttohassan Jagi eurohpalaš musean 2024. Vuoiti válljejuvvo Portugala Portimãos miessemánu 4. beaivve European Museum of the Year Award konfereanssas, čállá Siida musea preassadieđahusas.

    – Mii illudat go miehtá Eurohpá leat fuomášan Siidda ođasmuvvama ja min máŋggabealat riikkaviidosaš barggu sápmelaš kulturárbbi ovdii, lohká museahoavda Taina Pieski.

    Mannan jagi gallededje 138 000 olbmo musea, 68 000 dain fitne geahččamin čájáhusaid.

    Jagi eurohpalaš musea tihttelis gilvalit 50 musea 24 riikkas. Dát bálkkašupmi lea juhkkojuvvon juo 47 jagi.

    Siida museum, Finland
    Foto: Ilkka Vayryneninfo / Siida sámi museum
  • Sámi filmmat Oscar bálkkašumi museas

    Dán vahkku leat čájehan árktalaš guovllu muitalusaid The Academy Museum, dahje ge Oscar bálkkašumi museas Los Angelesas čalmmustahttin dihte Eanabeaivvi, čállá Internašunála Sámi Filbmainstituhtta preassadieđáhusas.

    – Midjiide lea stuorra gudni go beassat dáppe čájehit sámi ja árktalaš eamiálbmogiid filmmaid. Lean sihkar dán rahpat olu ođđa uvssaid filbmamáilmmis min filbmadahkkiide, dadjá Internašunála Sámi Filbmainstituhta direktevra Anne Lajla Utsi.

    Earret eará čájehedje Suvi Westta ja Annsi Kömi, Ken Are Bonggo ja Joar Nanggo, Hans Pieskki ja Elle Márjá Eirra dokumentáraid. Dan lassin lágidedje ságastallamiid filbmadahkkiiguin.

    Academy Museum of Motion Pictures lágidii doaluid ovttas Internašunála Sámi Filbmainstituhtain.

    Bird Runningwater (helt til venstre) ledet samtalen som ble holdt etter filmvisningen av arktiske urfolksfilmer på The Academy Museum med filmskaperne Anna Hoover (andre fra venstre), Ken Are Bongo (i midten), Hans Pieski (andre fra høyre) og Elle Márjá Eira (helt til høyre).
    Foto: Michelle Mosqueda / Academy Museum Foundation
  • Biebmobearráigeahčču geassá ruovttoluotta vuostecealkámuša

    Varanger Kraft Hydrogen fitnodat lea mearridan sirdit plánejuvvon bieggaturbiinnaid mat livččet vejolaččat sáhttán nuoskkidit juhkančázi Bearalvágis.

    Diibmá Biebmobearráigeahčču ii miehtan plánaide viiddidit bieggafápmorusttega Rákkočearu alde, dan dihte go jus ribahit golgat kemikálaid de livčče golgat juhkančáhcái.

    Biebmobearráigeahčču gesii ruovttoluotta vuostecealkámuša go fitnodat mearridii sirdit njeallje turbiinna.

    Rákkonjárgga orohaga jođiheaddji Johan Magne Andersen fuolastuvvu go gullá NRK:s ahte áigot fas sirdit turbiinnaid.

    – Dát lea ođas midjiide, lohká Andersen.