Hopp til innhold

Joiket seg til seier

Jan Ole Hermansen vant årets joikefinale i Sámi Grand Prix.

Jan Ole Hermansen

Årets joikevinner Jan Ole Hermansen.

Foto: Kenneth Hætta / NRK

Blant ti joikefinalister var det Jan Ole Hermansen fra Máze som stakk av med både seier og en pengepremie på 15.000,- kroner under årets Sámi Grand Prix.

De fleste av joikefinalistene joiket i kveld en person, og det gjorde også årets joikevinner som joiket sin datter Inga Karita.

Et stappfullt Báktehárji i Kautokeino klappet frem vinneren og konferansier Ante Siri spurte vinneren om hvordan det føltes å stå på scenen som vinner.

– Det er først nå jeg har forstått det helt, sa han til latter fra salen.

Tiårs-jubilant

Årets vinner er ikke ukjent for Sámi Grand Prix-publikummet da han i år deltok for tiende gang. Fem ganger tidligere har han selv holdt i mikrofonen, enten med joik eller sang, mens han fire ganger har bidratt med både tekst og melodi.

Nummer to i joikefinalen ble SGP-debutant Anders Isak Oskal med joiken "John Ante", som er hans eldste sønn. Anders Isak Oskal konkurrerte i kveld mot både søster og bror, som også deltok i joikedelen av SGP.

Nummer tre ble Per Inge Johansen med joiken "Fire-Mahte Niillasa Elle".
Nummer fire ble Hans Ole Eira med joiken "Ellen Oline".
Nummer fem ble Kim Hallgeir Berg.

SMS hadde gitt annet resultat

I Sámi Grand Prix er det en egen jury som sitter med all makten, men som i fjor fikk radiolyttere og publikum i salen en mulighet til å påvirke juryens avgjørelse via SMS-stemmer. I Sámi Grand Prix teller nemlig disse stemmene som et sjette jurymedlem.

Men hadde folk som stemte via SMS fått bestemme resultatet, ville debutant Lemet Áilu Anti fra Karasjok vunnet joikefinalen med 202 SMS-stemmer. På andre plass ville man hatt Per Inge Johansen med 179 SMS-stemmer og tredjeplassen ville gått til Hans Ole Eira med 142 SMS-stemmer.

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.