Hopp til innhold

Vant Dieđátgo for tredje år på rad

Kautokeino ungdomsskole gikk av med seieren i NRK Sápmis spørrekonkurranse.

I begynnelsen var det åtte ungdomsskoler fra hele Sápmi som konkurrerte om finaleplassen i spørrekonkurransen.

Og i dag var det tre ungdomsskoler som møtte hverandre i finalen.

Konkurransen var hard mellom ungdomsskole-elevene fra Karasjok, Kautokeino og Máze, med kun noen få poeng som skilte dem.

Med Máze på tredjeplass og Karasjok på andreplass gikk Kautokeino av med førsteplassen, tredje året på rad.

Dermed kunne elevene slippe jubelen løs.

Spennende til siste slutt

– Det er en utrolig deilig følelse å få vinne, nå kan vi senke skuldrene. Det var veldig spennende helt til siste slutt, det var bare noen få poeng som avgjorde vinneren.

Det sier Elle Martine Eira, som går siste år på ungdomskolen i Kautokeino.

– Jeg syns alle var kjempeflinke, men det var det lille ekstra som avgjorde at Kautokeino ungdomsskole vant, sier hun.

Veldig engasjerte

Erik Mahtte Steinfjell Klemetsen, Ole Mikkel Bals og Elle Martine Eira vil takke lærerne og rektoren på Kautokeino ungdomsskole for seieren.

– De er veldig engasjerte elever, og følger mye med på samfunnet og i timene på skolen, kan lærer Inga Anne Maret Juuso fortelle.

– Det å være med på Dieđátgo gir dem mer motivasjon å følge med på det som undervises på skolen, forteller læreren til elevene som gikk av med førsteplassen.

Skuffet

– Det er litt irritererende å ikke klare de få poengene som var skiller oss og vinnerne, men på en annen side har det vært en veldig artig og læringsrik opplevelse å få lov å komme såpass langt som vi gjorde, forteller elevene fra Karasjok ungdomsskole, som kom på andreplass.

Ellen Oline Eira, tiendeklassing ved Máze skole, tror det var naturfaget som førte til at det ikke ble gull.

– Nå er vi skuffet, vi var så lenge på vinnersiden. Men når vi fikk vite at Kautokeino allerede hadde kommet på førsteplass og at vi måtte sloss over andreplassen med Karasjok, ga vi bare opp, sier Eira.

Naturfag ødela

– Jeg tror vi tapte fordi vi fikk et spørsmål innen naturfag, som er det eneste faget vi er dårlig på, fortsetter hun.

Elevene fra Máze tok tredjeplassen med et smil.

– Kautokeino vant filmkamera og Karasjok vant speilreflekskamera, mens vi vant kompaktkamera man kan ta bilder og filme med. Det er jo ett lite plaster på såret, spøker jentene.

Korte nyheter

  • Oaivvilda ságastallan internáhtaid birra lea menddo ovttalágan

    Skuvlainternáhtaid eallin maŋŋil soađi lea šaddan gillámušhistorjá. Dan oaivvilda okta Davvi-Norgga eanemus dovddus servodatkritihkkáriin, gii ieš lea orron internáhtas bajásšattadettiin.

    – Ii olmmoš sáhte čállit movttegis historjjá. Galgat gávdnat surgadisvuođa ja eanemus lági mielde muitalit bahávuođa birra mii dáhpáhuvai internáhtain, dadjá Odd Mathis Hætta.

    Ovddeš vuosttašamanueansa ássá Álttás, muhto lea eret Siebes gilážis Guovdageainnu suohkanis. Son lea ieš ássan internáhtas Guovdageainnus 50-logus.

    Dál su suhtada almmolaš muitalus skuvlainternáhtaid eallima birra maŋŋel soađi. Su oainnu mielde lea šaddan eanaš muitalus givssideami ja vearredaguid birra.

    – Dat gal ii doala deaivása. Mánát ohppe sosialiseret ja besse oahpásnuvvat eará giliid mánáiguin. Ollugat čatne ustitvuođa eallináigái, dadjá Hætta.

    – Dat lei olu oahpaheddjiid duohken mo oahppiid áigodat internáhtain lei, njulgestága, lohká sosialantropologa ja ovddeš Duohtavuođa- ja seanadankommišuvnna lahttu, Ivar Bjørklund.

    Son oaivvilda ahte dat mii dáhpáhuvai internáhtain maŋŋel soađi, lei hui ollu dan duohken makkár jurdagat oahpaheddjiin ledje.

    Go vel dáruiduhttin ii lean ge šat nu čielga áigumuš, de ain ledje sii geat doaimmahedje dan.

    – Nu ožžo oahppit hui iešguđetlágán vásáhusaid. Muhtun buorit ja muhtun heajos, lohká son.

    Ivar Bjørklund lea ovtta oaivilis ahte dat mii lei positiiva dáruiduhttima doaimmain, lei ahte ollu mánát ožžo oahpu.

    Muhto: – Haddi dan oahppus lei sin gielalaš ja kultuvrralaš duogáš. Dát lea mii gieđahallojuvvo kommišuvdnaraporttas ja mii lei Stuorradikki mandáhtta.

    Su mielas galggašii lea váttis oaidnit mo dáruiduhttin lei riggodahkan sámi mánáide.

    – Tragedia lei ahte Norgga politihkkárat eai sáhttán govahallat ahte skuvlavázzin ja čálgoburiide searvan livččii sáhttán dáhpáhuvvat sámi ja kvena kulturvuođu eretváldima haga.

    Loga ášši dárogillii:

  • Sámi muséa Siida lea jagi eurohpalaš muséa

    Bálkkášupmi man «European museum of the year Awards» juohká, vuittii Siida muséa Anáris.

    Jury čállá earet eará ahte «musea lea čájehan earenoamášvuođa dan rabas, searvvaheaddji searvadahttinproseassas, mii buktá ođđa vejolašvuođaid sihke sámi álbmogii ja viidát álbmogii čatnat vássánáiggi ja dálááiggi oktii.

    Dohkkehettiin iežaset vuoigatvuođa eaiggáduššat álgoálbmogiid eatnamiid juridihkalaš dásis ja Sámi parlameanttaid kultuvrralaš iešmearrideami gaskaoapmin, de musea maid nanne viidábut digaštallamiid das mo álgoálbmogat, sihke Eurohpás ja máilmmiviidosaččat, galget divodit eatnamiid. Musea lea beaktilis veahkki das ahte olbmot besset áddet kultuvrralaš dialoga ja álgoálbmogiid rolla ođđaáigásaš dáhpáhusain, ja seammás viiddida gussiid máhtu ja ipmárdusa álgoálbmogiid servodatlaš čuolmmaid birra.»

    Sámi musea Siida lea Suoma beali sámiid našuvnnalaš musea, áidna dohkkehuvvon eamiálbmotkultuvra Eurohpás.

    Dát lea áidna musea Suomas mii aktiivvalaččat čohkke Sámi kulturárbbi dainna lágiin ahte seailluha, suodjala ja čájeha Sámi konkrehtalaš ja ii-materiálalaš kulturárbbi ja čađaha čoakkáldagaide vuođđuduvvi dutkama.

    Siida museum, Finland
    Foto: Ilkka Vayryneninfo / Siida sámi museum