|
Denne tusen år gamle steikepanna fann bonden i Osen då han grov i åkeren. |
Fornfunn viser at den har vore ein mektig gard lenge før vikingtida. Store buplassar frå bronsealderen er oppdaga, og eit blykors frå ca. 400-500 e.Kr. vart funne på toppen av ei kristen grav av seinare dato.
Gaularhov og jarlesete
I Osen stod Gaularhovet, den gamle offerplassen. Men då kristendomen vart innført, vart kyrkja ikkje bygd på den gamle offerplassen slik skikken var, men på garden Bygstad.
|
Glasperler frå vikingtida funne på Osen gard. |
På Osen gard budde truleg
Atle jarl, som rådde over Firda-fylket. Sønene til Atle kom i strid med fostersonen
Ingolfr Arnarson frå Holmedal og Leiv Rodmarsson - ein strid som enda med at to av Atle-sønene vart drepne. Ingolfr og Leiv måtte røme landet, og drog som dei første landnåmsmenn til Island i 874.
Sjå òg
Då Harald Hårfagre la under seg Firdafylke.
Gaularspelet
"Gaularspelet", eit historiespel som vert framført i Osen kvart år, byggjer på soga om Atle jarl. Spelet "Kjærleikssaum" er skrive av
Rolf Losnegård etter ein ide av Egil Hjelmeland. Gaularspelet vart også framført på Thingvellir på Island i 1997.
Gaula vart i gamle dagar sigla av jekter og andre større båtar heilt opp under Osfossen. Her bygde folk lenger oppe i dalen bryggjer og sjøbuer, m.a. ei kommunal kai.
Tingstad
|
Osen gard. (Foto. Randi Indrebø, NRK) |
I 1661 fekk eigaren av Osen gard, Laurits Sand, ein særskild domsrett for dei ni bruka kring inste Dalsfjorden som høyrde til garden. Osen gard var tingstad lenge før 1681, då den tidlegaste bevarte tingboka byrjar. Med den sentrale plasseringa garden har, er det sannsynleg at her har vore tingstad alt i førkristen tid. Garden var tingstad langt inn på 1800-talet.
I 1740-åra får den mektige futen
Hans Thiis Nagel på
Svanøy-godset hand om Osen med tilliggjande gardar, seinare m.a. Storm-familien og familien Mo.