SkilleToppknapp Rovdyr Fylkesleksikon 115pSkilleToppknapp Ulukker Fylkesleksikon 115pSkilleToppknapp Lyd og Video Fylkesleksikon 115pskille_slutt
Sogn & Fjordane Fylkesleksikon 3_1
Her er du: NRK.no > Nyheter > Distrikt > NRK Sogn og Fjordane > Fylkesleksikon
SPONSORAR
Sogn og Fjordane fylkeskommune
Sparebanken Sogn og Fjordane
NRK.no
Leksikonredaktør:

Nettansvarleg:

Distriktsredaktør:

Copyright:
NRK Sogn og Fjordane

 
Kommunehistoria i Høyanger

Ordførarar i Høyanger kommune

- inkludert tidlegare Lavik og Kyrkjebø kommunar. I og kring Høyanger har det vore fleire kommunereguleringar.

Publisert 07.11.2003 14:35. Oppdatert 17.01.2007 15:05.

Ordførarar i Lavik kommune 1837-1853

I denne perioden omfatta Lavik kommune også Leirvik prestegjeld i noverande Hyllestad kommune - forutan det som no er storkommunen Høyanger.

Kaptein Jacob Gabriel Lund 1837-1850
Gardbrukar Hans H. Hellebø 1851-1852
Gardbrukar Mattias O. Lønnebotten 1853

Berge Instefjord

Ordførarar i Lavik kommune frå 1853-1964

Brekke kommune på sørsida av Sognefjorden vart i perioden 1859-1904 ein del av Lavik kommune.
Bø sokn (Leirvik) vart skilt ut frå Lavik kommune i 1862 for å verte ein del av nye Hyllestad kommune. Ein del av ordførarane på lista kan såleis høyre heime i desse
sokna.

Korporal I. Løland 1854-1857
Kaptein Peder Fredrik Hartwig 1858-1862 og 1873-1877
Kyrkjesongar Lasse Ellingson 1863-1873
Kyrkjesongar Matias Ellingsen 1878-1883
Bonde og kyrkjesongar Mons H. Oppedal 1884-1889
Bonde Lasse J. Wergeland 1890-1901
Lærar Berge Instefjord 1902-1904 og 1915-1919
Lasse Trædal. (© Fylkesarkivet)
Lærar Lasse Trædal 1905-1914
Gardbrukar Mons A. Ringereide 1920-1925
Gardbrukar Johannes Instefjord 1926-1936
Gardbrukar Edvard Hellem 1936-1937
Kjøpsmann Einar Raasholm 1938-1940 og 1945
Gardbrukar Hans K. Torvund 1941-1942
Kåre Nyheim 1943-1945
Hjulmakar Gjert Raae 1945-1947
Kjøpmann Thomas Kvammen 1948-1955
Gardbrukar Einar Lavik 1956-1964

Ordførarar i Kyrkjebø kommune 1853-1964

Kyrkjebø kommune vart frådelt frå Lavik kommune i 1853.

Kaptein Johan Jacob Fasting (1805-1879) 1853-1855
Kommandersersjant Einar L. Ramsli 1856-1857
Gardbrukar Gullak A. Haaland 1858-1859
Furer og gardbrukar Arne G. Afsnes 1860-1863 og 1866-1875
Gardbrukar Knud H. Hovland 1864-1865
Kommandersersjant Lars Ramsli 1876-1887
Lærar Edvard Liljedahl 1888-1891
Gardbrukar Lars H. Dahle 1892-1898
Lærar Andreas B. Vamraak 1899-1904
Gardbrukar Gunnar O. Mjølsvik 1905-1913
Gardbrukar Anders H. Berge 1914-1925
Røyrleggjar August Gunnarskog 1826-1931
Arbeidar Knut Opdahl 1932-1940
Postmeister Johan Arntzen 1940-1945
Arbeidar Anders Sterri 1945
Ingeniør Magnus L. Osland 1945-1955
Arbeidar Albert Hellem 1956-1963

Ordførarar i Høyanger kommune frå 1964:

Kjartan Longva. (Foto: NRK)
Lavik og Kyrkjebø vart slegne saman til storkommunen Høyanger i 1964.

Albert Hellem, Arbeidarpartiet, 1964-1967
Einar Lavik, Arbeidarpartiet, 1968-1975
Arvid Lillehauge, Arbeidarpartiet, 1976-1991
Bodil Bye Stavang, Arbeidarpartiet, 1991
Liv Lønne, Arbeidarpartiet, 1992-1995
Kjartan Longva, Arbeidarpartiet, 1996-

Sjå òg:
· Kommunehistoria i Høyanger


MEIR OM HØYANGER 
Høyanger kommune

 
Aviser og media i Høyanger
Historia i Høyanger
Industri og næring i Høyanger
Kjende personar i Høyanger
Kommunehistoria i Høyanger
Krigshistoria i Høyanger
Kyrkjer i Høyanger
Samferdsle i Høyanger
Skular i Høyanger
Verd å sjå i Høyanger

 
Video frå Høyanger
Lyd frå Høyanger
SE OGSÅ

Finn fram i Fylkesleksikonet!
Vel ein kommune:
Tilbake til framsida av fylkesleksikonet
Attraksjonar Historie Helsestell Skule Kriminalsoge Kyrkjer
SØK I LEKSIKONET
Personar Kongevitjingar MEdia Samferdsle Laksefisket Næring Alfabetisk oversyn:
ABCDEFGHIJKLMNO
PQRSTUVWXYZÆØÅ
Informasjon
 
SØK I FYLKESLEKSIKONET
Informasjon
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÆØÅ
Attraksjonar Historie Helsestell Skule Kriminalsoge Kyrkjer
Personar Kongevitjingar Media Samferdsle Laksefisket Næring

Harald Hårfagre var sogning

Den første kongen i Noreg, Harald Hårfagre, var sogning. Han vaks opp på Husabø på Leikanger, der mora kom frå. Les meir om kong Harald Hårfagre og landsamlinga og om slekta hans i Sogn.

Slaget i Sildagapet i 1810

Den 23. juli 1810 gjekk to engelske krigsskip til åtak på ei lita, norsk flåteavdeling ved øya Silda sør for Stad og tok det norske mannskapet til fange. Dagen før hadde engelskmennene herja i Ervik-bygda på Stad. Kvifor gjekk den mektige engelske marinen til åtak på skrøpelege, norske kanonjollar i Ytre Nordfjord?

Då fiskedampskipa stakk til havs

Då den første dampdrivne fiskebåten, ”Activ”, gjekk ut frå Ålesund i 1885, innvarsla det ein ny epoke for norske fiskeri: Havfisket. Dei store skipa gjorde det mogeleg å utnytte fiskeressurane langt til havs. Kring 1910 hadde Sogn og Fjordane 20 slike store fiskedampskip. Fleire av dei vart brukte i aktivt fiske heilt fram på 1960-talet.

Nydyrkingskommunen Jølster

Frå 1920-talet og fram til like etter krigen fekk Sogn og Fjordane i alt 623 nye gardsbruk. Selskapet Ny Jord spela ein aktiv rolle i nydyrkingsarbeidet i mellomkrigskrigtida, og særleg merka Jølster seg ut som den store nydyrkingskommunen med 57 nye bruk.

Ei mellomalderkyrkje langt til havs

I mellomalderen låg det ei kyrkje på Utvær. Utvær ligg åtte km vestanfor dei andre øyane i Solund, og er det vestlegaste punktet i Noreg som har vore busett. Kvifor vart det bygd eit gudshus bokstaveleg tala midt ute i havet?

Sjalu tenestejente drap gardkona

Sjalusi er diverre eit klassisk drapsmotiv. Slik var det også for tenestejenta Sigrid i Vetlefjorden ein gong på 1600-talet då ho la sin elsk på husbonden på garden. Men for å kapre han måtte ho få kona av vegen, og til det trengde ho hjelp.

Få nazistar i Sogn og Fjordane

Ingen fylke i landet hadde så få medlemmer av Quislings Nasjonal Samling som Sogn og Fjordane. Berre 396 fjordingar og sogningar var medlemmer i NS under 2. verdskrig, og mange av desse var innflyttarar og unge jenter som hadde kontakt med tyskarane. Fleire kystkommunar var så godt som frie for NS-folk.

Den heimekjære amtmannen

I 1763 vart Joachim de Knagenhjelm utnemnd til den første amtmannen i Sogn og Fjordane. Det første han gjorde, var å flytte heim til mor på Kaupanger hovedgård. Men berre åtte år seinare vart Knagenhjelm nærmast tvangsflytta til Nord-Noreg. Kvifor?
Copyright NRK © 2009  -  Telefon: 815 65 900  -  E-post: info@nrk.no