SkilleToppknapp Rovdyr Fylkesleksikon 115pSkilleToppknapp Ulukker Fylkesleksikon 115pSkilleToppknapp Lyd og Video Fylkesleksikon 115pskille_slutt
Sogn & Fjordane Fylkesleksikon 3_1
Her er du: NRK.no > Nyheter > Distrikt > NRK Sogn og Fjordane > Fylkesleksikon
SPONSORAR
Sogn og Fjordane fylkeskommune
Sparebanken Sogn og Fjordane
NRK.no
Leksikonredaktør:

Nettansvarleg:

Distriktsredaktør:

Copyright:
NRK Sogn og Fjordane

 
Organisasjonar i Sogn og Fjordane:

Idrettslag i Sogn og Fjordane


Publisert 23.01.2006 10:40. Oppdatert 03.04.2006 11:50.


Florøen Skytterlag, forening til ”Udbredelse at Lægemsøvelser og Vaabenbrug” vart skipa i Florø i 1862, og var forløparen til Florø Turn & Idrettsforening (FT&IF). Fekk eit eige spesiallag for friidrett i 1990.

Eid idrettslag vart skipa i 1863 som Eids turnforening. Laget skifta namn i 1923.

Vrangfos Idrettslag på Haugen i Eid vart skipa i 1896, og endra namn til Haugen Idrettslag i 1932

Florø Turnforening vart skipa i 1893, seinare endra namn til Florø Turn og Idrettsforening (FT & IF). Laget har frå 1982 skipa til løpsstemnet Rett vest, og sidan 1994 skipa til Florø Friidrettsfestival. Florø fekk idrettshall i 1976 og storhall i 2005.

Stryn Turn & Idretsforening vart skipa i 1898. Fekk den første storhallen i fylket, Strynehallen, i 1987.



Skilaget Fjellhug i Gloppen vart skipa i 1899. Slo seg i 1966 saman med Vereide turn og Idrettslag til Fjellhug/Vereide idrettslag.

Breim Idrætsforening vart skipa i 1900. Det er uvisst kor lenge laget eksisterte.

Sandane Turn og Idrettslag (STIL) vart skipa i 1900. I 1933 bygde STIL Turnhallen på Sandane. Den nye Firdahallen stod ferdig i 1965. I 1990 skipa STIL overbygningsklubben Gloppen Friidrettslag saman med andre idrettslag i kommunen.

Bukta Idrettslag i Gloppen vart skipa i 1901.

Idrætslaget Hjolmstra på Skei vart skipa i 1901 og var i drift til kring 1912.

Styrk Idrettslag i Innvik vart skipa i 1902. Bygde på 1980-talet Styrkhallen.

Nesstrand Idrettslag på Hestenesøyra vart skipa i 1902.

Utvik Idrettslag vart skipa i 1902.

Hardbagg Idrettslag på Hopland i Stryn vart skipa i 1902.

Markane Idrettslag i Stryn vart skipa i 1905.

Indre Gloppen Idrettslag vart skipa i 1905.

Vik Turn og Idrettslag vart skipa i 1905. Namnet vart endra til Vik Idrettslag i 1969.

Vikjastafetten har vorte skipa til sidan 1946.

Tambarskjelvar Idrettslag i Naustdal vart skipa i 1905. Naustdalstafettane starta i 1955.

Hyens Idrettslag vart skipa i 1906.

Leikanger Idrettslag vart skipa i 1906.

Idrettslaget Fjell på Nordsida i Stryn vart skipa i 1909. Dette gjekk i 1968 inn i Veten Idrettslag.

Hornindal Idrettslag vart skipa i 1910.

Måløy Idettslag vart skipa i 1910. Samarbeidde med andre lag om bygging av Turnhallen i Måløy i 1920. Storhallen Nordfjordhallen i Skavøypoll vart bygd i 2001.

Oppstryn Idrettslag vart skipa i 1911. Fekk den første ”friidrettsprisen” for godt lagsarbeidet i fylket i 1988.

Indre Breim Idrettslag (IBIL) vart skipa i 1911. I 1982 skipa det og Breim Idrettslag ”Breimsbygda Friidrettslag” som i 1990 gjekk inn i Gloppen Friidrettslag. Laget skipa til det internasjonale friidrettstemnet Byrkjelo Games i åra 1982–1987. Indre Breim Idrettslag (IBIL), Breim Idrettslag og Breimsbygda friidrett slo seg saman til Breim Idrettslag i 1989.

Høyanger Idrettsforening (HIF) vart skipa i 1917. I 1957 slege saman med Falken til Idrettslaget Høyang. Høyanger fekk Centralidrettsplass for Sogn i 1930 med 7700 kroner i tiskot frå NACO (aluminiumsverket), 7000 frå Kyrkjebø kommune og 3.000 frå Norges Landsforbund for Idrett.

Turn og Atletklubben Falken i Høyanger vart skipa i 1917. Var tilslutta Arbeidernes Idrettsforening - AIF - som eit resultat av kløyvinga i den norske idrettsrørsla ved skiping av AIF. I 1957 slege saman med HIF til Idrettslaget Høyang.

Breim Idrettslag vart skipa i 1917. Det heitte opphaveleg Breim Idrettsforening. I 1947 vart Nesstranda Idrettslag immlemma i Breim Idrettslag. Breimstafetten har vorte skipa til sidan 1935.

Leikanger Skilag vart skipa i 1919. Gjekk inn i nyskipa Syrstrond Idrottslag (Syril) i 1945.

Idrettslaget Brodd på Rygg i Gloppen vart skipa i 1919.

Idrettslaget Modig i Fresvik vart skipa i 1919.

Blaksæter Idettslag i Stryn vart skipa i 1920.

Olden Idrettslag vart skipa i 1920.

Ålhus Idrettsleg vart skipa i 1920.

Førde Sports og Idrettforening vart skipa i 1920. Seinare endra namn til Førde Idrettslag. I 1931 bygde laget idrettsbane på Kronborg.

Borgund Skilag vart skipa kring 1920 av reingjetarar heimehøyrande i Femund-traktene og ungdom frå Borgund. Laget var i verksemd fram til ca. 1940.

Eggedalen Idrettslag i Breim vart skipa i 1920-åra.

Hornindal Idrettslag vart skipa i 1921.

Aurland Idrettslag vart skipa i 1921.

Skjolden Idrettslag vart skipa i 1921. I 1966 innlemma i Idrettslaget Bjørn.

Ålfoten Idrettslag vart skipa i 1922.

Vereide Turn og Idrettslag vart skipa i 1922. Slo seg i 1966 saman med Skilaget Fjellhug til Fjellhug/Vereide.

Sandane fotball-lag vart skipa i 1922 og gjekk inn i STIL i 1929.

Eikås Idrettslag i Jølster vart skipa i 1923.

Stardalen Idrettslag vart skipa i 1924.

Askvoll Idrettslag vart skipa i 1925.

Sogndal Idrettslag vart skipa i 1926.

Dale Idrettslag vart skipa i 1926. Fjalerhallen vart bygd i 1989.

Brekke Idrettslag vart skipa i 1927.

FGIL – Firda Gymnas Idrettslag – vart skipa i 1927.

Fortun Idrettslag vart skipa i 1929. Idrettslaget Fanaråk i Luster vart skipa i 1979 etter samanslåing av Fortun Idrettslag og Skjolden Idrettslag.

Balestrand Idrettslag vart skipa i 1929. I 1978 skipa laget til NM i maraton, og starta etter denne med mosjonsløpet Esefjorden rundt.

Florø-Varg fotballklubb vart skipa i 1929. I 1945 slege saman med sportklubben Atgeir til Florø Sportsklubb.

Svelgen Turn og Idrettsforening vart skipa i 1930.

Fotballklubben "Ready" vart skipa i Florø i 1931. Var tilslutta Arbeidernes Idrettsforening - AIF som eit resultat av kløyvinga i den norske idrettsrørsla ved skiping av. I 1936 vart Ready omdøypt til "Atgeir". I 1945 slegen saman med Florø-Varg til Florø Sportsklubb.

Von Idrettslag i Holmøyane i Eid vart skipa i 1932.

Vadheim Idrettslag vart skipa i 1933.

Bygstad Idrettslag vart skipa i 1934. Gaular Idrettslag vart skipa i 1986 ved samanslåing av Bygstad Idrettslag og Sande Idrettslag.

Hafslo Idrettslag vart skipa i 1934.

Stårheim Idrettslag vart skipa i 1935.

Selje Idrettslag vart skipa i 1937.

Lærdal fotballklubb vart skipa i 1937 og i 1946 omskipa til Lærdal Idrettslag. Før 1937 var det eit lokalt arbeidarungdomslag som organiserte idretten i bygda.

Norddalsfjord Idrettslag vart skipa i 1938.

Årdalstangen Idrettslag vart skipa i 1939.

Kjølsdalen idrettslag vart skipa i 1941.

Idrettslaget Foss på Skei vart skipa i 1941.

Idrettslaget Fjellvåken på Eikås i Jølster vart skipa i 1941.

Loen idrettslag vart skipa i 1944.

Galopp, seinare Bryggja Idrettslag, vart skipa i 1945.

Idrettslaget Jotun i Årdal vart skipa i 1945 ved at Øvre Årdal Skilag og fotballaget Jotun slo seg saman.



Syrstrond Idrottslag (Syril) vart skipa i 1945 ved nedleggjing av Leikanger Skilag. Har skipa til Syrtilstafetten frå 1946.

Lavikdal Idrettslag vart skipa i 1945.

Søreide Idrettslag vart skipa i 1946 og omfata bygdene Søreide, Bjordal og Ortnevik.

Pil Idrettslag i Viksdalen vart skipa i 1948. I 1986 vart namnet endra til Viksdalen Idrettslag.

Svint Idrettslag vart skipa 1950. Organiserer idretten i bygdene Flekke og Guddal i Fjaler og delvis i Hyllestad.

Vassenden Idrettslag vart skipa i 1952. I 1955 slege saman med nabolag til Nedre Jølster Idrettslag, og seinare same året med øvrige lag i kommunen til Jølster Idrettslag.

Jølster Idrettslag vart skipa i 1955 ved at dei lokale laga Stardalen, Foss, Vassenden og Fjellvåken slo seg saman.

Tistam idrettslag i Stryn kommune vart skipa i 1955.

Byrknes Idrettslag vart skipa i 1959.

Idrettslaget Bjørn i Luster vart skipa i 1966 etter at idrettslaga i Gaupne, Jostedal og Indre Hafslo vart slegne saman.

Eikefjord Idrettslag vart skipa i 1967.

Veten Idrettslag vart skipa i 1968 ved samanslåing av Idrettslaget Fjell og Blakset Idrettslag. Dette siste heitte i starten Blakset Skilag.

Leirgulen Idrettslag i Bremanger vart skipa i 1977.

Skavøypoll Idrettslag i Vågsøy vart skipa i 1978.

Idrettslaget Fanaråk i Luster vart skipa i 1979 etter samanslåing av Fortun Idrettslag og Skjolden Idrettslag.

Kyrkjebø Idrettslag vart skipa i 1981 etter å ha vore ei undergruppe under IL Høyang.

Breimsbygda Friidrettslag vart skipa i 1982, og gjekk inn i Breimsbygda Idrettslag i 1989. Friidrettsfolket i kommunen gjekk i 1990 inn i Gloppen Friidrettslag. Breimsbygda IL var medarrangør for Byrkjelo Games 1993–1998.

Gaular Idrettslag vart skipa i 1986 ved samanslåing av Bygstad Idrettslag og Sande Idrettslag.

Sogn Friidrettsklubb vart skipa i 1988 og lagt ned i 1991.

Breimsbygda Idrettslag vart skipa i 1989 ved at Breim Idrettslag, Indre Breim Idrettslag (IBIL) og Breimsbygda friidrett slo seg saman.

Gloppen friidrettslag vart skipa i 1990. I 1988 melde friidrettsutøvarar frå STIL, Fjellhug/Vereide seg inn i Breimbygda Friidrettslag, skipa 1982. Dette vart seinare omgjort til Gloppen Friidrettslag som organiserer friidretten i heile Gloppen kommune.



Finn fram i Fylkesleksikonet!
Vel ein kommune:
Tilbake til framsida av fylkesleksikonet
Attraksjonar Historie Helsestell Skule Kriminalsoge Kyrkjer
SØK I LEKSIKONET
Personar Kongevitjingar MEdia Samferdsle Laksefisket Næring Alfabetisk oversyn:
ABCDEFGHIJKLMNO
PQRSTUVWXYZÆØÅ
Informasjon
 
SØK I FYLKESLEKSIKONET
Informasjon
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVWXYZÆØÅ
Attraksjonar Historie Helsestell Skule Kriminalsoge Kyrkjer
Personar Kongevitjingar Media Samferdsle Laksefisket Næring

Harald Hårfagre var sogning

Den første kongen i Noreg, Harald Hårfagre, var sogning. Han vaks opp på Husabø på Leikanger, der mora kom frå. Les meir om kong Harald Hårfagre og landsamlinga og om slekta hans i Sogn.

Slaget i Sildagapet i 1810

Den 23. juli 1810 gjekk to engelske krigsskip til åtak på ei lita, norsk flåteavdeling ved øya Silda sør for Stad og tok det norske mannskapet til fange. Dagen før hadde engelskmennene herja i Ervik-bygda på Stad. Kvifor gjekk den mektige engelske marinen til åtak på skrøpelege, norske kanonjollar i Ytre Nordfjord?

Då fiskedampskipa stakk til havs

Då den første dampdrivne fiskebåten, ”Activ”, gjekk ut frå Ålesund i 1885, innvarsla det ein ny epoke for norske fiskeri: Havfisket. Dei store skipa gjorde det mogeleg å utnytte fiskeressurane langt til havs. Kring 1910 hadde Sogn og Fjordane 20 slike store fiskedampskip. Fleire av dei vart brukte i aktivt fiske heilt fram på 1960-talet.

Nydyrkingskommunen Jølster

Frå 1920-talet og fram til like etter krigen fekk Sogn og Fjordane i alt 623 nye gardsbruk. Selskapet Ny Jord spela ein aktiv rolle i nydyrkingsarbeidet i mellomkrigskrigtida, og særleg merka Jølster seg ut som den store nydyrkingskommunen med 57 nye bruk.

Ei mellomalderkyrkje langt til havs

I mellomalderen låg det ei kyrkje på Utvær. Utvær ligg åtte km vestanfor dei andre øyane i Solund, og er det vestlegaste punktet i Noreg som har vore busett. Kvifor vart det bygd eit gudshus bokstaveleg tala midt ute i havet?

Sjalu tenestejente drap gardkona

Sjalusi er diverre eit klassisk drapsmotiv. Slik var det også for tenestejenta Sigrid i Vetlefjorden ein gong på 1600-talet då ho la sin elsk på husbonden på garden. Men for å kapre han måtte ho få kona av vegen, og til det trengde ho hjelp.

Få nazistar i Sogn og Fjordane

Ingen fylke i landet hadde så få medlemmer av Quislings Nasjonal Samling som Sogn og Fjordane. Berre 396 fjordingar og sogningar var medlemmer i NS under 2. verdskrig, og mange av desse var innflyttarar og unge jenter som hadde kontakt med tyskarane. Fleire kystkommunar var så godt som frie for NS-folk.

Den heimekjære amtmannen

I 1763 vart Joachim de Knagenhjelm utnemnd til den første amtmannen i Sogn og Fjordane. Det første han gjorde, var å flytte heim til mor på Kaupanger hovedgård. Men berre åtte år seinare vart Knagenhjelm nærmast tvangsflytta til Nord-Noreg. Kvifor?
Copyright NRK © 2009  -  Telefon: 815 65 900  -  E-post: info@nrk.no