|
Stårheim. (Foto: Ottar Starheim, NRK © 2003) |
Stårheimsætta, med sete på Starheim, var ei mektig stormannsætt i dei urolege borgarkrigsåra på 1200-talet.
|
Minnetavla. (Foto: Ottar Starheim, NRK © 2003) |
Lendmann
Arne på Stodrheim kalla seg også Arne Kongsmåg fordi han var gudfar og næraste rådgjevar til barnekongen
Magnus Erlingsson. Arne vart gift med ei svensk prinsesse, Ingerid, som fekk dronningtittel då ho ei tid var gift med kong Harald Gille. Då Harald Gille vart snikmyrda, gifte ho seg til Ottar Birting i Trøndelag, og sist med Arne på Stårheim, som vart den fjerde ektemaken hennar.
Dronning Ingerid Ragnvaldsdotter og Arne på Stodrheim, vart foreldre til tre søner og ei dotter. Eitt av borna var bisp
Nikolas Arnesson, leiar for baglarane, som slost mot kong Sverre Sigurdsson i den blodige borgarkrigstida. Nikolas Arnesson fekk seinare tilnamnet „Baglar-bispen“.
|
Minnesteinen over Stårheimsætta. (Foto: Ottar Starheim, NRK © 2003) |
Bisp Nikolas var ein av dei best utdanna geistlege i Norden på den tid, og skipet hans vart kalla ”Bokskreppa”.
Låg truleg i Stårheimstunet
Truleg låg garden til stormannsætta i Stårheimstunet, der ei oppkome framleis vert kalla Kyrkjebekken etter ei kyrkje som stod i gardstunet. Blotsberget ligg like ved tunet. Det same gjer Tinghaugen. Ved kyrkja på Stårheim vart det i 1960 reist ein minnestein over Stårheimsætta.
Bøker om ætta
Lokalhistorikaren
Edvard Os har skrive boka ”Stårheim og Stårheimsætta i mellomalderen, og i 2006 gav Selja Forlag ut ei bok om Stårheimsætta: Dronning Ingerid og bisp Nikolas”.
- Les meir om den mektige mellomalderætta på Stårheim i biografiane til lendmann
Arne på Stodrheim,
Dronning Ingerid Ragnvaldsdotter, bisp
Nikolas Arnesson,
Margrete Arnesdotter og baglarkongen
Filippus Simonsson .