PÅ NORSK:
(Muitaleaddji: John E. Utsi)
Muitalus sámibártni birra go gávnnai ulddanieidda:
De lei muhton lei geafes sámebárdni mannan Norgii, nu got láveje sámit boares áiggis; go ledje geafit, de manne Norgii mearragáttiide dakko Tromssa ámtta báikkiin. Ja de dat bárdni maid dagai seamma. Ja de álggii gussareainnárin Norgga dálolažžii. Su bargu lei iđđesárrat doalvut gusaid gieddái, guođuhit daid doppe beaivvi ja go eahket šattai doalvut daid ruoktot návehii.
Ja go son lei reainnideame gusaid, de son oaidná guokte čáppa sámenieidda ja ollu čáppa buoiddes gusaid. Bárdni manai sudno lusa, ja sii humade. Su mielas ledje dat nieiddat hui čábbát ja seamma dat gusat. De dat nieiddat álggiiga sihtat su sin dállui ja muitale, ahte sin dállu lea lahka. Dalle son manai nieiddaid mielde. Ja go son oinnii, man čáppat lea dat sin dállu ja nu ollu silba ja golli, de son álggii liikot ain eambbo. Nieida attii bárdnái mielkki juhkat. Ja de sii fas vulge olggos ja manne gusaid lusa.
Go eahket šattai, de nieiddat siđaiga, ahte galgá fas boahtit sin lusa iđđedis, ja siđaiga, ahte sii galget reainnidit olles geasi ovttas. Dan bártni čalbmái šadde dat ulddaid gusat olu čábbábut go dat sin gusat. Ja de sii earránadde. Go iđit šattai, de son fas bođii seamma báikkiide, dalle sii fas gávnnade, ja de sii ledje hui ustitlaččat. De álggii son jurddašit dieinna čáppa nieiddain, ahte son náitala, ja son álggii hupmat nieiddain. Ja nieida liikui dasa bures. Ja de soai dagaiga válmmasin lihtuid. Nieiddat sihtaba fas su čuovvut sin goahtái dahje stohpui. Bárdni čuovui sudno mielde. Doppe ledje ollu olbmot, ja dat maid ledje hui buorit. De fas adde mielkki sutnje juhkat. Ja sii muitale, ahte sii leat ulddat, ja fálle sutnje silbalihti, muhto son ii váldán, ja fálle biepmuid, muhto ii son goit váldán vel, vaikko ii son ballan gal.
De sii manne fas gussaealuid lusa, ja dan seamma ládje sii reainnide. Ja go eahkedis earránadde, de nieiddat álggiiga sihtat dan bártni, ahte boahtit sin lusa nohkkat. Go bárdni doalvvui gusaid ruoktot, de son vulggii deid nieiddaid lusa. Muhto ii son beassan; go olbmot oidne, ahte son vulggii, de čurvo, ahte "ale mana meahccái!" Ja de ii son beassan.
Go fas šattai iđit, de son dagai fas seammaládje. Sii fas gávnnade seammaládje go ovdal nai. Ja de ein eambbo ráhkásnuvve ja dahke nannoset lihtuid. Ja de nieiddat siđaiga ain garraseappot, ahte son galgá boahtit sin lusa ihkku dahje idjadit. Bárdnái šattai garra ráhkisvuohta, ja soai dagaiga náitalanlihtuid. Go son dál fas bođii ruoktot, de su mielas ledje daid albmaolbmuid gusat, ja visot, fasttibut go ulddaid gusat ja visot. Ja go son bođii ruoktot gusaiguin, de olbmot moitet, ahte bárdni lea rievdan. Ja go son doalvvui ruoktot gusaid, de son manai olggos, ja go olbmuin beasai čiehkái, de son vulggii viehkat meahccái, Olbmot čurvo, go oidne, ahte son viehká meahccái, muhto ii son dahkan gullin ge, son viegai meahccái. Dalle olbmot viegahe su gitta. Ja de vuortnuhe, manne son viehká meahccái. Bárdni fertii muitalit, ahte sus lea ulddanieida moarsin, ja dohko son háliida dal ijastit. De olbmot dolvo su ruoktot.
Dan beaivvi rájis son ii šat muitán ii ge oaidnán dáid ulddanieiddaid.
Dan bártni namma lei Gunár, ja son šattai goit rikkes sápmelaš ja orui Jielleváris. Ja dál lea son jápmán. Diet seamma Gunár, son lea gal dadjan, ahte gal dat lea duohta, ahte ulddat leat gal jur vissásit.