Hopp til innhold

Berit Marie Eira – listetopp for Flyttsamelista i Ávjovárri valgkrets

NRK Sápmi og Ávvir har bedt om at listetoppene i hvert parti, som stiller til sametingsvalget 2017, svarer på noen spørsmål om seg selv. Her er én av kandidatene:

Berit Marie P. E. Eira

Listetopp Berit Marie P. E. Eira.

Foto: Privat

Valgkrets/válgabiire: Ávjovarri
Parti/bellodat: Johttisápmelaččaid listu
Navn/namma: Berit Marie P. E. Eira
Alder/ahki: 49
Sivilstand/siviiladilli: Gift. Náitalan

Interesser

Hvilke hobbyer har du?
Duodji, fisking, barneidrettsaktør

Hva er det største du har opplevd i livet?
De 4 barna mine og deretter 3 barnebarn

Hva gjør du når du skal koble av?
Koble av? Det har jeg ikke tid til.

Hvem er ditt største forbilde og hvorfor?
Politisk forbilde er Ovlin Biera. Med sin ekstreme kunnskapsgrunnlag skal vi lete lenge etter en som han.

Jobb og studier

Hva jobber du med i dag og hvilke jobber har du hatt tidligere? Hvilken utdanningsbakgrunn har du?

Reineier, politiker. Har jobbet i kommunen. 2 årig reindriftsskole, 3 årig handel og kontor, 1 årig bedriftsøkonomi, 3 årig bachelor i reindrift, 60 studiepoeng i tradisjonell kunnskap.

Morsmål/språk

Samisk

Politisk bakgrunn

Hvor lenge har du vært med i politikken? Hvilke partier har du representert? Har du vært sametingsrepresentant?

Har vært med i ca. 32 år i politikken, 20 år i sametingspolitikken. Har representert Flyttsamelista.

Hjertesaker

Hvilke saker vil du fokusere på?
Reindrift, utdanning, språk,

Hva mener du er den største utfordringen sametinget må løse i kommende periode?
(Ikke svart)

Forklar hvorfor/hvorfor ikke mineral- og gruvebedrifter skal få lov til å opprette og starte med drift i samiske områder?
Om det er til hinder for reindriftsnæringen, så er jeg imot.

Forklar om du syns at dagens reindriftspolitikk fungerer eller ikke. Hva blir den viktigste saken i forhold til reindriftspolitikken i kommende periode?
Staten overstyrer. Viktigste blir å få tilbake selvstyre som reindriften han.

Jordbruk, hva kan Sametinget bidra med til å sikre at unge kan fortsette med/ etablere seg i næringen?
Det må jo bli gode rammevilkår, kursing, oppbacking osv.

Hva er den største utfordringen fiskerinæringen står overfor i Sápmi? Hvordan kan sametinget bidra til at også de mindre utøverne kan livnære seg med fiske?
Støtte opp om disse på alle mulige måter

De samiske språk, hvordan bør sametinget tilrettelegge for at de styrkes i kommende periode?
Må brukes i ALLE arenaer og man må ikke glemme å fokusere på språket i de samiske kjerneområdene

Hvilke nye arbeidsplasser er viktige å satse på i kommende periode?
Turisme på sommerstid.

Hvilken sak har berørt deg mest hittil og hvorfor?
Reindriftssaker. Det går altfor mye arbeid til å forsvare reindriften, og lite tid til fremme reindriften

Sámegillii:

Beroštumit

Makkár astoáigedoaimmat leat dus?

Duodji, guollebivdin, mánáidvaláštallan.

Mii lea dat stuorámus maid leat vásihan eallimis?

Mu njeallje máná ja mu golbma áhkkuba.

Maid dagat go áiggut vuoiŋŋastit?

Vuoiŋŋastit? Dasa mus ii leat dilli.

Gii lea du stuorámus ovdagovva ja manne?

Politihkalaččat lea Ovlin Biera (Per A. Bæhr). Su erenoamáš máhttovuođuin galgat guhká ohcat ovdal gávdnat nuppi dego son.

Bargu ja oahppu

Boazoeaiggát, politihkkár. Bargan suohkanis. Guokte jagi boazodoalloskuvla, golbma jagi gávpe- ja kantuvrraskuvla, jagi fitnodatekonomiija, golbma jagi bacheloroahppu boazodoalus, 60 oahppočuoggá árbevirolaš máhtus.

Giella

Sámegiella

Politihkalaš duogáš

Leamaš birrasiid 32 jagi politihkas, 20 jagi sámepolitihkas. Lean ovddastan Johttisápmelaččaid listu.

Váibmoáššit

Makkár áššiide áiggut bidjat fokusa?

Boazodollui, oahpahussii ja gillii.

Mii lea du mielas eanemus hástaleaddjin maid Sámediggi ferte čoavdit čuovvovaš áigodagas?

Evttohas ii leat vástidan gažaldahkii.

Čilge manne/ manne eai galggašii minerála- ja ruvkefitnodagat oažžut lobi ásahit ja álggahit doaimmaid sámi guovlluin?

Jus lea hehttehussan boazodoalloealáhussii, de lean vuostá.

Čilge doaibmá go dálá boazodoallopolitihkka vai ii. Mii šaddá deháleamos ášši mii guoská boazodollui čuovvovaš áigodagas?

Stáhta badjelgeahččá. Deháleamos šaddá oažžut ruovttoluotta iešmearrideami mii boazodoalus lea.

Eanandoallu, maid sáhttá Sámediggi dahkat sihkkarastin dihte ahte nuorat sáhttet joatkit/ álgit ealáhusain?

Ferte buoridit rámmaeavttuid, kurssaid lágidit ja doarjut.

Mii lea dat stuorámus hástalus guolástanealáhusas Sámis? Maid sáhttá sámediggi dahkat nu ahte dat unnimus doalut maid sáhttet birgejumi viežžat guolásteamis?

Doarjut daid buot vejolaš vugiiguin.

Sámegielat, movt berre Sámediggi láhčit dili nu ahte nannejuvvojit čuovvovaš áigodagas?

Ferte geavahuvvot BUOT arenaiguin ja ii ábut vajáldahttit giellafokusa sámi guovddášguovlluin.

Makkár ođđa bargosajiid leat dehálaš vuoruhit čuovvovaš áigodagas?

Turisma geaseáiggi.

Guhte ášši lea čuohcan dutnje eanemusat ja manne?

Boazodoalloáššit. Manna beare ollu bargu bealuštit boazodoalu, ja unnán áigi ovddidit boazodoalu.

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.