Hopp til innhold

Ásahan giellaarena Snapchat:as

Ánne Márjá háliidii hástalit nuoraid hállat ja čállit sámegiela almmolaččat. De son ráhkadii Snapchat-konto @snaepmie, maid gohčoda sámegielat «latnja» sosiála medias.

Ánne Márjá Guttorm Graven i Studio Sápmi

Ánne Márjá Guttorm Graven lea ásahan Snapchat-konto «Snaepmie».

Foto: Tanja Linnea Eriksen Norbye / NRK

Giellaberošteaddji Ánne Márjá Guttorm Graven ásahii Skábmamánu 2016:is Snapchat-konto maid gohčoda «Snaepmie». Go čilge mii dát konto lea, de son dadjá ahte lea «Johttisámegielat snapchat-konto».

Dat mearkkaša ahte konto johttá olbmos olbmui, gii de snáppe iežas árgabeaivvis.

Snápparat miehtá Sámis

Juohke vahkku lea sus ođđa snáppar, gii snáppe dan birra maid ieš háliida sámegillii.

Muhtomin lea Ánne Márjá ieš gii jearrá olbmuin ahte háliidit go sii snáppet, muhto eanaš háviid de leat geahččit geat ieža váldet oktavuođa ja jerret ahte eai go sii oaččo ovtta vahkku snáppet.

Ja daid vahkkui gos okta snáppar ii leat aktiiva, de bohtet muinna dieđut gehččiin ahte «dieđatgo ahte dál ii snáppejuvvo», dadjá son.

Sámegiellaarena sosiála medias

Sus lea okta gáibádus dasa gii háliida snáppet, ahte sisdoallu berre leat sámegillii. Dán snáppa čuvvot olbmot miehtá Sámis ja leat iešguđetláganat giela ektui.

Dáppe leat olbmot geat hálddašit giela oalle bures, olbmot geat eai hálddaš nu bures ja maiddái olbmot geat leat oahppamin sámegiela.

Dát lea dego sámegielat «latnja» interneahttamáilmmis, mii eanaš lea majoritehta gielaide, dadjá son. Dasa masa mun liikon buot buoremus, lea go nuorat eai bala das mo sii hállet ja čállet. Go dat han gullo dávjá ahte eai Facebook:i čále sámegillii, go dalle boahtá vel giellapolitiija, muitala son.

Ásaheames juo stuorra beroštupmi

Graven muitala NRK:i ahte go ásahii konto, de ledje oalle ollugat geat čuovvugohte snáppa. Dál, beannot jagi maŋŋel, de leat 900 olbmot geat leat geahččan ja ráhpan snáppaid.

Mu mielas lea 900 buorre lohkku, go jurddaša ahte lea snáppa mii dušše geavahuvvo sámegillii, dádjá son.

Dán konto leat beakkálmasat maid geavahan, mii lea buktán oalle ollu čuvvojeddjiid. Nugo ovdamearkka dihte ISÁK-vokalista Ella Marie Hætta Isaksen.

Geavahan @snaepmie ovdal

Okta gii lea geavahan @snaepmie ovdal lea ártistta Ella Marie Hætta Isaksen. Son háliidii snáppet vuosttažettiin go oinnii dán stuorra vejolašvuohtan ovddidit maid son bargá. Isaksen dadjá maid ahte lea buorre vejolašvuohta earáide , geain ii leat sámegiella árgabeaivvis, oaidnit ja gullat sámegiela juohke beaivve.

Ella Marie Hætta Isaksen snaepmie

ISÁK-joavkku vokalista Ella Marie Hætta Isaksen lea snáppen @snaepmie kontos.

Foto: Snaepmie

Mii fertet gávdnat eará vugiid mo seailluhit giela, ja Snaepmie bokte lea hui buorre gullat iešguđetge sámegielaid ja suopmaniid. Dat lea oalle álki go beassá telefovnna bokte gullat sámegiela, muitala Isaksen.

Go Ella lei mielde, de sus lei jearranboddu. Doppe besse geahččit jearrat sus maid háliidedje, ja son muitala ahte sus ledje máŋga somás ságastallamat eará olbmuiguin @snaepmie bokte.

Korte nyheter

  • Kartverket snur – Oslove godkjent som Oslos samiske navn

    Etter et par måneder med forvirring om hvorvidt hovedstadens samiske navn var lovlig eller ikke, har Kartverket kommet til at Oslove godkjennes for offentlig bruk.

    – Det var en misforståelse fra vår side, og det beklager vi, sier Kartverkets seksjonssjef for stedsnavn, Helge Dønvold.

    Like før jul vedtok bystyret at det samiske stedsnavnet på Oslo skal være Oslove.

    I januar fikk kommunen seg en overraskelse når Kartverket ga beskjed om at navnet ikke var godkjent for offentlig bruk.

    Etter samtaler med samisk stedsnavntjeneste, kom de til at kommunen har fulgt regelverket.

    Oslo vil nå vise fram byens samiske navn.

    – Jeg er veldig glad for at vi fikk det til, og at vi fikk formelt godkjent samisk navn på Oslo. Oslo er hovedstad for alle, også for samer som bor her og ellers i Norge, sier byrådsleder Eirik Lae Solberg.

    Kommunens nettsider oppdateres slik at det samiske navnet vises i byens logo. I tillegg til skilting, vurderes det fortløpende hvordan navnet ellers skal synliggjøres.

    At Oslo skal få et samisk navn er en sak som har blitt jobbet med i mange år.

    Oslove er det sørsamiske ordet for Oslo. Ordet uttales på samme måte som det skrives, med ordlyd som «juletre».

    Samisk navn på Oslo. Skiltet er på Samisk hus i Oslo.
    Foto: Terje Haugnes / NRK
  • Vaššifalleheapmi sámi čájáhusa vuostta

    Mannan vahkkoloahpa vihahuvvui sámi čájáhus ”Colors of Colonialism” Stockholmmas. Juo beaivvi maŋŋá leai soames sárggodan vašálaš áitagiid čájáhusplakáhtaide, čállá SVT Sápmi.

    – Lei balddehahtti ja hui unohas, dadjá Emma Göransson, dáiddalaš jođiheaddji Aerpies.

    Earret iežá leai saomes málen oaiveskálžžu ja čállán ”Brigand” alit-fiskes teavsttain. ”Brigand”-sátni mearkkaša sullii bandihtajoavku ja lea rasisttalaš sátni.

    Dáhpáhus lea almmuhuvvon politiijaide.

  • Sámi mánáidgirjjálašvuođa seminára Oslos

    Sámedikki girjerájus, juoigiid searvi ja Norgga mánáidgirjeinstituhtta lágidit odne rabas seminára.

    Njálmmálaš muitaleapmi ja luohti lea leamaš dehálaš oassi sámi kultuvrras.

    Máinnasteapmi ja luohti lea čohkken olbmuid sihke gulahallama ja guoimmuheami bokte. Lea maiddái leamaš dehálaš oassi sámi mánáid bajásgeassimis. Semináras digaštallet earret eará, movt otná njálmmálaš árbevierru váikkuha sámi mánáid- ja nuoraidgirjjálašvuođa.

    Seminárii servet sihke juoigit, sámi girječállit, sámediggeráđđi, Cizáš – Oslo sámi mánáidgárdi ja earát.

    Lea vejolaš čuovvut seminára dás.

    Lisa Monica Aslaksen
    Foto: Iŋgá Káre Márjá Utsi / NRK