Hopp til innhold

Dá lea dat ođđa sámediggeráđđi

Silje Karine Muotka (NSR) almmuhii mánnodat iđida geat galget mielde dan ođđa sámediggeráđđái.

Nytt sametingsråd 2021

OĐĐA SÁMEDIGGERÁĐĐI: Dá leat ođđa sámediggeráđi lahttut.

Foto: Marit Sofie Holmestrand / NRK

NSR, Guovddášbellodat ja Ávjovári Johttisápmelaččaid listu leat soahpan joatkit ovttasbargguin Sámedikkis dán áigodaga maid.

Silje Karine Muotka válljejuvvo ođđa sámediggepresideantan go dat ođđa Sámediggi čoahkkana dán vahkkus. Son váldá badjelasas dán doaimma Aili Keskitalos.

Mielde jođihit Sámedikki boahtte njealje jagi lea Muotka válljen ovtta nissonolbmo ja golbma dievddu.

Dá lea dat ođđa sámediggeráđđi:

– Boahtte gaskavahkku almmuhat mii mainna ráđđelahtut galget bargat, muitala Muotka.

Mikkel Eskil Mikkelsen ja Hans Ole Eira joatkiba ráđđelahttun ođđa sámediggeráđis. Maja Kristine Jåma ja Runar Myrnes Balto leaba ođđa ráđđelahtut.

Maja Kristine Jåma lea bajásšaddan Fovsenis Snåases, lea boazodoalli, lullisámegiel oahpaheaddji, ja son lea maid leamaš politihkalaš ráđđeaddi sámediggeráđis cuoŋománu 2020 rájes.

Rådsmedlemmer

RÁĐĐEADDIMIS RÁĐĐELAHTTUID: Maja Kristine Jåma lea bargan politihkalaš ráđđeaddin sullii jagi.

Foto: June Grønnvoll Bjørnback / NRK

– Lean oahppan ollu maŋimuš jagi, ráđđeaddin. Šaddá gelddolaš oaidnit mo ođđa bargu šaddá, dadjá Jåma.

Jåma lea ollu bargan Fovsen-áššiin. Fovsen-ášši ja bieggafápmoovdáneapmi leat ge sivat manin son álggii politihkket.

– Válddán buot mu vásáhusaid mielde dán bargui, sihke boazodoalus ja máttasámi giela ja kultuvrras, mat leatge mu váimmu lagamusa áššit, dadjá son.

Runar Myrnes Balto lea maŋimuš áigodaga leamaš NSRa parlamentáralaš jođiheaddji Sámedikkis.

– Sus lea erenoamáš buorre gelbbolašvuohta. Son lea guhká jođihan máŋga dásis sihke min organisašuvnnas ja olggobealde maid, dadjá Muotka Myrnes Balto birra.

Beaiveálgu-julggaštus

Maiddái álginjulggaštus, Beaiveálgu-julggaštus, ovdanbuktojuvvui preassakonferánssas.

Dan ii fátmmas buot áššiid, muhto čujuha politihkalaš geainnu. Nu lea čállon ovttasbargošiehtadusas.

NSR, Johttisápmelaččaid listtu ja Guovddášbellodaga parlamentáralaš jođiheaddjit ja Silje Karine Muotka ledje čoahkkanan vuolláičállit ođđa ovttasbargošiehtadusa.

Sametingspresident Silje Karine Muotka

SÁMEDIGGEPRESIDEANTA: NSRa Silje Karine Muotka.

Foto: June Grønnvoll Bjørnback / NRK

Beaiveálgu-julggaštusa vuoigŋa lea vuolgán vuosttaš sámegiel románas «Beaiveálgu», man oahpaheaddji Anders Larsen čálii 1912:s.

– Gillilat son doarui dan ovddas ahte sámemánát galge beassat oahppat sámegillii ja sámegiela, dadjá Muotka.

– Ja barggadettiin politihkain leat midjiide leamašan dehálaš ahte mii dárbbašat eanet oahpaheddjiid ja mánáidgárddeoahpaheddjiid.

Ovttasbargoguoimmit leat maid geahččan sámi ávnnaslaš kulturvuođu, sámi vuoigatvuođaid, eastadit vaššiságaid dáhpáhuvvamis ja sihkkarastit ahte barget rasismma vuostá.

– Ovttaárvosašvuohta lea midjiide dehálaš, dadjá Muotka.

Dá lea oassi Beaiveálgu-julggaštusas:

Korte nyheter

  • Samisk høgskole: Mange søkere, men lærere mangler

    På Samisk høgskole merker det stor interesse for å lære seg samisk.

    Mange har søkt til samisk for nybegynnere, som kalles SÁL1 og SÁL2.

    Til sammen er det 70 søkere.

    – Vårt problem er at vi ikke har nok fagfolk som kan undervise i samisk, opplyser rektor Liv Inger Somby ved Samisk høgskole.

    Hun forteller at skolen nå jobber knallhardt strategisk for å finne folk som kan jobbe hos dem og undervise nybegynnere i samisk.

    – Hvis vi lykkes å få en eller to lærere, kan vi fordoble antallet studenter. Da har vi ikke bare 15, men 30 studenter, forklarer Somby.

    Utfordringen til Samisk høgskole er at det er mange som starter på masterutdanning i samisk, men mange blir ikke ferdige med utdanningen.

    – De bruker så lang tid. Derfor får vi ikke mange nok som har nok kompetanse til å undervise i høgskolen, forklarer Somby.

    Loga sámegillii

    Liv Inger Somby
    Foto: Privat
  • Sámi allaskuvla: Olu ohcit, muhto oahpaheaddjit váilot

    Sámi allaskuvllas oidnet, ahte dál lea stuorra beroštupmi oahppat sámegiela.

    Ollugat leat ohcan sámegiela easkkaálgi kursii, man gohčodit SÁL1 ja SÁL2.

    Buohkanassii leat 70 ohcci.

    – Min váttisvuohta lea, ahte mis eai leat doarvái fágaolbmot geat sáhttet oahpahit sámegiela, muitala Sámi allaskuvlla rektor Liv Inger Somby.

    Son lohká allaskuvlla dál bátnegáskki bargat strategalaččat gávdnat olbmuid geat sin lusa sáhtášedje boahtit bargui ja oahpahit sámegiela easkkaálgiide.

    – Jus oažžut vel ovtta dahje guokte oahpaheaddji, de sáhttit duppalastit studeantalogu. Dalle eai leat dušše 15 studeantta, muhto 30, čilge Somby.

    Sámi allaskuvlla hástalus lea, ahte máŋggas álget sámegiela masterohppui, muhto máŋggas eai geargga oahpuin.

    – Dat ádjánit hui guhká. Danne eat oaččo doarvái olbmuid geain lea gelbbolašvuohta oahpahit allaskuvllas, čilge Somby.

    Les på norsk

    Liv Inger Somby
    Foto: Ođđasat / NRK
  • I dag feires kvenenes språkdag

    I dag feires kvenenes språkdag, kväänin kielipäivä, i hele landet.

    Dagen markeres til minne om offisiell anerkjennelse av det kvenske språket den 26. april i 2005.

    Loga sámegillii

    Kvenflagget
    Foto: Arne Ivar Johnsen / NRK